Textilmuseet
Stängt idag
Stängt idag
Textilmuseet

Berättelser om/Stories About

I evighet (Amen)? av Monica Nilsson Foto: Monica Nilsson

I FAS (Fiber Art Sweden) utställning Berättelser om/Stories About möts vi av verk där de textila materialen och metoderna används konstnärligt för att förstå, diskutera och beskriva tid. Det kan vara kulturell, samhällelig och politisk tid. Utställningen visar hur textil inte bara berättas genom tid – utan också hur textil berättar om den samtid vi lever i.

 I textila verk lyfts ofta parametrar som handlar om tid fram. Stygn har lagts vid stygn, en väv har sakta vuxit fram, en lapp har noggrant fogats samman med en annan lapp – som betraktare får vi en slags förståelse för alla dessa timmar denna framställning har tagit. Det finnas en synlig begriplighet i ett textilt verks tillblivelse. Tiden blir ett fruset tillstånd som finns där materialiserat i verket.

I utställningen Berättelser om/Stories About finns denna blick på tidens relation till det textila görandet närvarande. Men textila material har också en annan förmåga att kopplas till just tid. Vi omger oss genom våra liv med textil, i våra kläder, i våra hem. Textiliernas egenskap av att vara så intimt kopplade till oss som människor, gör att de obönhörligt blir bärare av minnen, associationer och betydelser – textilierna blir laddade av just tid.

Inbjudna konstnärer

Hildur Bjarnadottir bor och verkar på Island. Hon är professor vid Konsthögskolan i Reykjavik och disputerade 2017 vid Konsthögskolan i Bergen med projektet Textile in the extended field of painting.
Hildur Bjarnadottir undersöker i sina verk teman kring plats och tillhörighet, ekologi och miljö. Hon utgår från en specifik bit land där hon nu bor och verkar. Den växtlighet som finns på platsen ser hon som en slags inspelningsutrustning som fångar upp information och signaler från omgivande ekologiska och sociala system. Bjarnadottir kan sägas utvinna denna information genom att använda platsens växter till att färga garn som sedan får utgöra varp och inslag i serier av vävda bilder. På utställningen får vi ta del av en mindre serie av dessa verk.

Elizabet Christiansson och Maria Wahlgren har båda en MFA från Konstfack i Stockholm.
Under en längre tidsperiod har konstnärerna Maria Wahlgren och Elizabet Christiansson arbetat med en slags stafettbroderi. Boende på olika platser i Sverige har de enligt ett bestämt tidsschema antecknat och broderat något som de sett eller upplevt i sin närmiljö – som en ögonblicksbild från den plats de just där och då befinner sig på: en gatuskylt, en simdyna, en tanke. Broderierna får sedan utgöra ett material i en skulptural gestaltning, de monteras mot två stora former – ett N och ett U. Verket möter oss med något som skulle kunna vara en uppmaning och också en berättelse om vad konstnärerna själva har utsatt sig för: att försöka greppa ett nu!

Maria Hägglund har en MFA från Högskolan för design och konsthantverk i Göteborg.
I Maria Hägglunds serie av broderade bilder möter vi motiv som tycks vilja beskriva något vi inte riktigt kan greppa. Verken bygger på fotografier som tagits under någon hundradels sekund, ögonblicksbilder som blir minnen av förfluten tid. Broderierna har sedan växt fram med hjälp små enkla stygn i en komplex ordning som sammanfaller till något som av ögat registreras som en bild, en helhet. Genom de broderade bildernas arbetsintensiva tillblivelse får de flyktigt fotograferade händelserna en angelägenhet som sträcker ut sig i tid. Skogen är scenen för dessa förtätade ögonblick, en plats som både kan upplevas farlig och samtidigt skyddande. Kanske en sinnesplats som kan spegla ett själsligt panorama – en utblick blir även en blick riktad inåt.

Aida Miron bor och verkar i NYC. Hon är utbildad inom arkitektur och har även en MFA från Konstakademin i Trondheim.
Aida Mirons konstnärliga praktik bygger på en metod där kartläggning och forskning får en framträdande plats och där teman som exempelvis geopolitik behandlas. De två verken vi ser på utställningen är exempel ur detta omfattande arbete. Genom det textila materialet och de textila metoderna gestaltas konkreta exempel av geopolitiskt våld på den sydamerikanska kontinenten. I det ena verket tecknas med nål och tråd exploateringen av landskap för utvinning av guld, i det andra är det ett gigantiskt infrastrukturprojekt som granskas. Tråden och det textila materialet utgör medlet att berätta – stygn för stygn broderar konstnären fram exploateringens konsekvenser.

Monica Nilsson har en MFA från Konstfack i Stockholm. Hon var den första konstnären att erhålla The Nordic Textile Award, år 2000.
Våra kläder befinner sig i ett pågående globalt kretslopp: ett nytt plagg köps, det slängs eller fraktas iväg till en annan kontinent eller hamnar det i den trendiga andrahandsbutiken. Kläderna har på detta sätt ett till synes evigt liv. Det stora omloppet av kläder är också ett tecken på överkonsumtion och en produktion som medför stor miljöpåverkan. Nilssons största verk på utställningen handlar just om denna globala situation vi alla mer eller mindre är fångade i. Verket kan beskrivas som ett monumentalt hyllsystem, där de vikta kläderna utgör pixlar i en bild som framträder: den liggande åttan, tecknet för evighet och för cirkulation. De kläder Nilsson har använt sig av är de allra längst ner i systemet, de som inte ens går att skänka bort. I ytterligare verk är det samlingar av dukar och linnetextilier som får utgöra byggstenar i en skulptural gestaltning. Här rör det sig om textilier som en gång ansetts haft ett stort värde men som idag tappat sin status.

Johan Strandahl har en MFA från Kungliga konsthögskolan i Stockholm.
Johan Strandahls verk på utställningen kan beskrivas som en gestaltning av en textil process där camoflage-mönstrade militärkläder utgör en startpunkt. Vi ser spår av processens olika stadier: ur de mönstrade plaggen har bit för bit klippts ut, varje färgton för sig. På ett par träbockar, sammanfogade endast med enkla tvingar, ligger rullar av monokroma tyger i olika valörer. På golvet nedanför ligger klippt material som ännu ej tycks ha gått vidare i processen. Vi förstår en tidskrävande och kanske en till synes meningslös tillblivelseprocess där de urklippta färgsorterade bitarna nu sytts samman igen. Militärkläder, med associationer till krig och fruktan, återbördas i konstnärens händer till det ”ofarliga” material det en gång var – en avmilitariserande process.

Serhed Waledkhani bor och verkar i Bærum och har en MFA från Konstakademin i Trondheim.
Med utgångspunkt i sin egen historia som kurd och flykting arbetar Serhed Waledkhani med olika uttryck som tematiserar identitet och utanförskap. Den platsspecifika installationen i utställningen byggs upp kring en tecknad stop-motion-animation. Med en intensitet tecknar Waledkhani på ett och samma papper, så att spåren av det övertecknade ständigt hänger sig kvar i bilden. Animationen berättar skissartat och fragmentariskt om miljön i flyktingläger: ett hav av tält, lastbilskolonner osv. Framför och runt omkring projiceringen, ut i rummet, är färgade trådar uppspända. De uppspända trådarna bryter och fångar upp projiceringens ljusströmmar samtidigt som trådarnas skuggor blir en del av berättelsen.

Fiber Art Sweden (FAS)

Fiber Art Sweden, FAS, är ett nätverk av konstnärer som verkar med textila medel och metoder – och som strävar efter att befrämja diskussionen och idéutbytet i den textila intressesfären. FAS bildades 1998 och har sedan dess kontinuerligt och konsekvent med sin aktivitet uppsökt nya platser och sammanhang. Curerade utställningar har tagit plats på exempelvis Halwylska museet, Eskilstuna konstmuseum, Aguélimuseet och Norrköpings konstmuseum. Seminarier har arrangerats på bland annat Moderna Museet och Konstnärshuset. FAS tilldelades 2011 års BUS-pris (Bildkonst Upphovsrätt i Sverige) för "sitt moderna sätt att närma sig textilkonsten och göra den till en bredare del av konsten i samhället".

Inger Bergström, curator

Inger Bergström har en MFA från Konstfack och filosofie masterexamen från Södertörns högskola. Hon arbetar med individuella konstprojekt såväl som i olika samarbetsformer och använder sig ofta av det textila mediet i sin konst. Under åren 2005 – 2012 var Inger Bergström professor på Konstfack i Stockholm och var även prorektor där under två år. Dessförinnan verkade hon som professor under fyra år på Högskolan för design och konsthantverk i Göteborg.

 

"Vart ska vi och vart kommer vi ifrån?"

Besök Textilmuseet

Skaraborgsvägen 3A, Borås

Öppettider den här veckan

MåndagStängt
Tisdag12-17
Onsdag12-17
Torsdag12-17
FredagStängt
Lördag12-16
SöndagStängt

Entréavgifter

Fri entré torsdagar kl. 17.00-19.00

Påsklov: Fri entré för alla 2-7 april